1. Undervisningstänkande som fritidshobby och projekt
Fokus utbildning är en fritidshobby och projekt, där informationsproduktionen kallas för undervisningstänkande. Det är en konstruktiv tankelek. Motivet för att producera, publicera och fördjupa sig i undervisningstankar är människans behov av kunskap.
Fokus utbildning är ett tillfälligt projekt. Målet med projektet, som startade sommaren 2024, är att pågå i tio år och avslutas sommaren 2034.
2. Resultaten av undervisningstänkandet: Verkliga föreställningar och undervisningsidéer
Resultaten av undervisningstänkandet är verkighetsbaserade föreställningar som kallas undervisningsidéer. Lekens resultat presenteras på webbplatserna peruskoulu.fi och rehtori.fi. Peruskoulu betyder grundskolan och rehtori är rektor på finska.
3. Webbplatserna peruskoulu.fi och rehtori.fi: Spridning av pedagogiska tankar
Peruskoulu.fi-sajtens syfte är att dela och skapa perspektiv på utbildning och uppfostran som stimulerar utvecklingen av den finska grundskolan och grundläggande utbildning. Dess mål är att stödja meningsfullheten i arbetet för undervisningsproffs och professionella lärandegemenskaper som utvecklar sitt eget arbete och sina skolor.
Rehtori.fi-webbplatsens syfte är att dela och skapa perspektiv på utbildning och uppfostran samt ledning av undervisning och studier från perspektivet av personlig förståelse och självledarskap. Målgruppen för Rehtori.fi-webbplatsen inkluderar också undervisningsproffs och professionella lärandegemenskaper som utvecklar sitt arbete och sina skolor. Rehtori.fi-webbplatsen är avsedd speciellt som en inspirations- och kunskapskälla för rektorer och lärare som reflekterar över ledarskapet i sin egen skola. På grund av dess inflytande på skolarbetet inkluderar målgruppen även administrativa ledare och personal inom skoladministration.
4. Delat ledarskap i skolgemenskapen: Alla skolarbetare som delaktiga
I anda av delat ledarskap anses ledningen av skolarbetet tillhöra alla skolarbetare: lärare och rektorer, men också elever. I undervisningsidéerna betraktas skolarbete inte bara som undervisning och skoladministration, utan framför allt som lärande och utveckling genom studier. I hela skolans lärandegemenskap är varje skolarbetare i studerande position.
5. Skolledningens roll och delegation av ansvar
De administrativa skolledarna och administratörerna som arbetar utan direkt undervisnings- och fostringsarbete i skolgemenskapen betraktas inte som skolarbetare. De ansvarsområden som hör till ledningen av skolarbetet kan delegeras till skolornas rektorer, men sällan till lärare.
6. Politik och perspektiv på grundskolans utveckling
Webbplatserna peruskoulu.fi och rehtori.fi representerar inte grundskolan eller rektorerna. De är privata och presenterar och behandlar endast perspektiv som anses värda att bekanta sig med av sina utgivare. Det är dock inte ovanligt i diskussionen om grundskolan och dess utveckling att presentera sina egna åsikter som allmängiltiga sanningar. Utvecklandet av grundskolan på systemnivå är politik och har karaktärsdrag av politik.
Även de system som är i kraft och anses vara de bästa har betydande brister, eftersom samhälleliga system är resultat av historiska processer. Grundskolan är inte befriad från snedvridningar som har orsakats av dess tillkomstprocess. En del av modellerna och synpunkterna som presenteras på peruskoulu.fi-sidan syftar till att belysa grundskolan från detta perspektiv. Undervisningsidéerna fokuserar dock främst på praktiskt skolarbete och dess ledning. Grundskolan betraktas som en institution värd att försvara baserat på sina grundläggande principer.
7. Kunskapens kraft och människors uppfattningar
De publicerade tankarna och perspektiverna har bara så mycket makt över läsarens och tittarens världsbild som han eller hon väljer att ge dem. Människors uppfattningar om verkligheten påverkar emellertid vilken kunskap de agerar efter och hur de förändrar sig själva, det omgivande samhället och världen.
8. Lekens kreativa inverkan på utveckling och kultur
Även om undervisningstankarna har sin grund i lek är lek en kreativ handling och skapande ingår i utveckling och kulturell utveckling. Om du alltså vill utveckla utbildning, uppfostran och ledarskap, skolkultur och framför allt dig själv, varför inte leka med de ofullkomliga tankarna på webbplatserna peruskoulu.fi och rehtori.fi. Kanske hittar du där, trots deras brister, inspiration som uppmuntrar dig att komplettera din världsbild.
BH 3.7.2024
______________________________________
1 Se den konstruktiva naturen av kunskapsskapande i: Novak, Joseph D.: Tiedon oppiminen, luominen ja käytäntö. Käsitekartat työvälineinä oppilaitoksissa ja yrityksissä. Keuruu: PS-kustannus, 2002. ISBN 952-451-057-X. Haasio, Ari & Savolainen, Reijo: Tiedonhankintatutkimuksen perusteet. s. 59-60. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2004. ISBN 951-692-577-4.
2 Se känslan av sammanhang: Salutogenesis, Sense of coherense. En.wikipedia.org: https://en.wikipedia.org/wiki/Salutogenesis#Sense_of_coherence. ( Koherenssin tunne on sosiologi Aaron Antonovskyn kehittämä ihmisten stressinsietokykyä selittävä ominaisuus ja keskeinen osa hänen ihmisten terveyden ja hyvinvoinnin proaktiiviseen edistämiseen kehittämäänsä salutogenesis -teoriaa.)
3 Se sambandet mellan känslan av sammanhang och arbetsvälbefinnande bl.a. i: Siirilä, Jani: Jatkuva oppiminen lisää koherenssin tunnetta ja hyvinvointia. E-signals. Haaga-Helia 21.5.2019. https://esignals.fi/teemat/hyvinvointi/jatkuva-oppiminen-lisaa-koherenssin-tunnetta-ja-hyvinvointia/#34d8ac36 .
4 Enligt professor Joseph D. Novak måste lärande vara meningsfullt, och han ser effektiv undervisning och ledarskap som kräver samma kriterier som meningsfullt lärande. (I skolor där lärande är hela organisationens syfte kan detta vara särskilt betydelsefullt.) Se Novak, Joseph D., 2002. Luku 2 Mielekäs oppiminen johtaa voimien lisääntymiseen, s. 29-46 ja luku 7 Tehokas opettaja / johtaja. Ajattelun, tunteiden ja toiminnan rakentava eheyttäminen, s. 140-226.
5 Huizinga, Johan: Den lekande människan : homo ludens. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Homo_ludens)
6 Informationsbehov: Tiedontarve. Fi.wikipedia.org: https://fi.wikipedia.org/wiki/Tiedontarve.
7 Informationsvetenskap: Tiedonhankintatutkimus. Fi.wikipedia.org: https://fi.wikipedia.org/wiki/Tiedonhankintatutkimus.
8 Haasio, Ari & Savolainen, Reijo: Tiedonhankintatutkimuksen perusteet. s. 59-60. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2004. ISBN 951-692-577-4.
BILDERNA: VETORSTOCK.COM